lördag 18 oktober 2014

Kvitten

För något år sedan såg jag ett träd som blommade så vackert i min bosniske grannes trädgård. Stora vitrosa blommor. Jag hade aldrig sett ett sådant träd och frågade grannen vad det var. En kvitten (Cydonia Oblonga på latin) !

Kvitten (inte att förväxlas med den vanligare rosenkvitten, Chaenomeles på latin) är väldigt ovanlig i Sverige, jag hade aldrig sett ett sådant träd tidigare. (Läs gärna mer om kvitten HÄR )


Hur det nu slumpade sig så sålde grannen i år sin fastighet och vi köpte den. Grannen är jättekunnig på att ympa fruktträd av olika slag så hela trädgården var full med spännande träd, några grävde han upp och tog med sig när han flyttade. Men kvittenträdet lämnade han kvar till mig eftersom jag var så nyfiken på det. Det skrevs till och med in i köpekontraktet att "ett styck kvittenträd skänkes till nya ägaren". Gulligt!

I år kom det så frukt igen! Först små gröna bollar som sakta men säkert växte till större ljusgröna och väldigt ludna frukter. Ganska lika äpplen men även likt ett päron i formen. Jag har vaktat dessa frukter som en hök från eventuella pallare och skadedjur hela sommaren. Grannen sa åt mig att inte plocka frukterna förrän de skiftat färg från grönt till illgul. TÅLAMOD återigen. Nu har de blivit gula och jag har plockat ner alla frukterna och förvarar dem inne tills de mognat helt. Lukten är helt ljuvlig. Lukten avslöjar när frukten är mogen, det luktar som tuttifrutti! Tydligen ska en enda frukt kunna få ett helt rum att lukta härligt av godis när den är fullt mogen!



Frukten är oätlig rå utan man måste tillaga den, ofta som marmelad att ha på macka men man kan även koka till en fastare marmelad, i Spanien känd som Dulce de Membrillo. Den kan skäras i tunna skivor eller bitar och ätas till ost (helst till Manchego tydligen). Efter att ha googlat runt lite och sett snygga bilder på just denna fasta marmelad så fick det bli ett sådant kok här idag!

Kvitten är väldigt pektinrik och det är just detta som gör att den lämpar sig väl till marmelader och geléer. Jag hittade lite olika recept på nätet och gjorde en egen variant. Det här blir liksom en klar och fast gelé, nästan som marmeladgodis i konsistensen. Eftersom jag silade det mosade fruktköttet sen så gjorde det inget att jag fick med kärnor (det är i kärnhuset massor med pektin finns) så jag var inte så noga med det. Men ska du göra marmelad på bitarna utan att sila så får du ju vara lite nogrann så inte för mycket "fula" bitar kommer med.


1 kg kvitten
5 dl vatten
saft av en citron
strösocker (samma vikt som den kokta kvitten)

Skölj frukten noga och skär ner i mindre bitar. Lägg i en gryta och fyll på vatten. Pressa över citronen. Koka frukten mjuk under lock. Det tog ca 15 min för mig. Mixa fruktköttet med en mixer eller med en potatismosstöt.
Lägg sen en sil över en ny gryta och häll i fruktköttet i silen och pressa igenom med baksidan av en sked eller slev (var noga med att få med fruktmoset som hamnar på undersidan av silen!). 
Jag vägde sen hela fruktmassan och tillsatte lika mycket socker (här blev det 800 gram fruktmassa och därmed 800 gram socker). 
Koka i ca 45-50 min på ganska svag värme så det inte bränns. Jag skummade av när det kokat upp för att inte få med för mycket "smuts" i min gelé. 

Ursäkta den kladdiga grytan på bilden nedan...men så blir det i mitt kök :)
I början var massan klargul, precis som frukterna. Men mot slutet ändrade den färg och blev läckert orangeröd!



Ta fram lämpliga formar, tex brödformar, och täck botten och sidor med plastfolie. Häll den färdigkokta smeten i formarna i lagom tjocklek. Jag fyllde två stycken större brödformar med kanske 2-3 cm smet och några mindre plastburkar. Låt stelna/svalna i rumstemperatur. 
Marmeladen håller sig i kylen i flera månader om du har den i en bra burk. Du kan ju skära den i bitar och ha i mindre burkar. Eller låta den ligga kvar i brödformen väl insvept i plast.


Jag var lite ivrig att prova så jag tog upp min lilla gelé lite för tidigt och den var lite lös än. Men den kommer nog sätta sig fint sen!



Imorgon ska jag försöka mig på att koka en lösare marmelad att ha på macka :)

2 kommentarer:

  1. Du vet att du snart måste erkänna, du älskar också marmeladisar! Ser verkligen jättegott ut!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Näää du...Marmeladisarna var nog ENBART pga dig, Mia o mamma faktiskt!När jag kände på konsistensen så var jag bara tvungen att sockra några! Provade en men..det går liksom inte. Jag tror det är kombon av gelen med det krasiga sockret som får mig att rysa! För marmeladen till ost var ju super!!

      Radera

Välkommen att kommentera/fundera/fråga! Men var snäll, annars får du ingen kaka!